Yrkesmässigt så har jag bara funnits till i data-branschen. Från början till slut (inte slut, men nu) i ett ständigt tillstånd av kaos.
Ibland mindre kaos, ibland mer kaos än du skulle önska din KTH-polare-som-snodde-din-flickvän-på-tenta-puben.
Man undrar ju om livet i andra ingenjörs-vetenskaper är likadant. Är det kaos när man ska bygga en ny bro över Svartån i Örebro? Eller är det bara att använda vedertagna standarder, räkna lite på det och sen producera en ritning som den lokala byggaren omsätter i en stilig och hållfast bro?
Skillnaden i ett systemutvecklingsprojekt, om man fortsätter på bro-liknelsen, skulle kunna vara att man tre veckor innan leverans får veta att det måste gå att taxa trafikplan från den lokala flygplatsen över bron (= scope creep). Eller att skyltarna på bron måste visas i 15 språk beroende på var bilen som kör över den är registrerad.
Jag föreställer mig att bron över Svartån är mer lättspecad. Tyngden av bron plus max antal samtidiga fordon gånger pi eller nåt for safety. Rota upp nån gammal ritning över en liknande bro i Arboga, fippla lite i ett schysst CAD-verktyg och sen är man hemma.
Är det så? Har jag fel? Är det bara vi som bor i kaos? Jag uppmanar alla som jobbar med att designa broar att berätta hur det funkar i deras värld.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Vår ingenjörsfallang är ung. Broar har man byggt sedan ... ja duktigt länge. Inbillar mig också att det finns mer tydliga ramar och förutsättningar i andra principer än det generellt sett dåligt specade, dokumenterade och ohomogena IT-landskapet.
Du har helt rätt. Det är ju också så att teknikskiften sker lite långsammare i brobranschen. Först träbroar, sen 500 år senare sten och sen 2000 år senare betong eller stål (typ). Att broprojekt drar över tid och budget är väl inte ovanligt, men det är ju sällan så att broprojekt läggs ner för att man helt enkelt inte lyckades lösa problemet.
Post a Comment