FRA

Bara för att jag hållt käft på bloggen ett tag så betyder det inte att inte jag också kan snacka lite FRA. Sent ur startgroparna kan tyckas, men i alla fall.

Ungefär en vecka innan den olycksaliga lagen klubbades igenom försökte jag mig på lite direktdemokrati genom att maila ett urval av våra kära folkvalda för att försöka ingjuta lite folkvett och ryggrad hos dem. Jag cc:ade givetvis FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson så att han i lugn och ro, på kammaren, skulle kunna signalspana på mina mail även om serverparken inte snurrat igång ännu.

Reinfeldt låter ju som en repig skiva när han upprepar att lagens motståndare 'inte förstår' vad signalspaning innebär.

I så fall är vi i gott sällskap. En av riksdagsmännen (som iaf hade den goda smaken att inte svara med ett canned response, vilket de flesta gjorde), skrev bl a såhär:

... Sannolikheten att ett mejl från dig skulle fastna i FRA:s sökningar är så nära noll man kan komma - ÄVEN om du ägnade en hel vecka åt att försöka sätta ihop ett mejl som "fastnar"...

Hmm, antingen är det fullt med moroner på FRA som sitter och pillar sig i naveln. Eller också är det våra riksdagsmän som borde bli lite mer informerade.

Vad ska FRA spana på om inte innehållet i mailen? Givetvis kommer en del av spaningen innefatta en filtrering på en uppsättning nyckelord. Säkert också en hel massa andra kluriga algoritmer för att poängsätta mail på nån slags misstänkt-skala där de mest suspekta kommer granskas manuellt av nån 43-årig pot-bellied loser på FRA som aldrig riktigt blev av med sin acne.

Jag är nog rätt säker på att man skulle kunna fastna i nåt filter om man skickar lite jihad-mail mellan några yahoo-konton med arabisk-klingande användarnamn.

Sen sitter Federley och nästan gråter för att han fått smaka partipiskan. Vi har ju för f-n valt personer till riksdagen, inte partier. I annat fall skulle man ju kunna ha en person per parti och bara vikta rösterna efter valresultatet. Slut på pinsamma (för partierna) situationer där inte alla tycker som partiet.

Federley höll sen på att skita på sig av lycka när de 'tänkte om' och utsåg nåt nytt värdelöst tjänstemanna-organ som skall övervaka FRA. Då kunde han vika sig för partipiskan och slapp åka ur riksdagen och kanske faktiskt behöva söka ett riktigt jobb.

De här övervakarna över hemlige Ingvar och hans anhang kommer nog inte kunna uträtta så mycket misstänker jag. FRA:s verksamhet är ju det hemligaste som finns, så jag kan tänka mig att mötena kommer gå till ungefär så här:

Ingvar: Välkomna till juli månads möte mellan FRA och Datainspektionen

Övervakare: Hur går det egentligen till med spaningen rent tekniskt? Vad är det för begrepp ni filtrerar på? Vilka volymer av mail och annan kommunikation har blivit föremål för manuell inspektion? Har ni avvärjt några hot med hjälp av signalspaningen?

Ingvar: Nja, nu måste jag nog svara som jag gjorde vid vårt förra möte: Det är hemligt alltihop.

Övervakare: Ok, men lovar ni att ni inte gör nåt fuffens med all den här trafiken då?

Ingvar: Javisst lovar vi det. Precis som förra månaden.

Övervakare: Jahapp. Då får jag tacka så mycket, då.

Ingvar: Ja, tack själv för visat intresse!

Och vem vet? Den där kufiga snubben i din trappuppgång - han med den dåliga hyn och tveksamma hygienen. Du vet han som brukar öppna dörren bara en centimeter och stirra med ett blodsprängt öga när du är på väg upp till din lägenhet. Vem vet om inte det är vår FRA-loser som kan få för sig att privatspana lite på din trafik när ingen märker nåt.

Det är i alla fall säkert att ingen nånsin kommer få veta nåt om den saken...

No more AFK (Away From Keyboard)

Hej igen.

Tröttnade av nån anledning på att blogga. Sen gick jag av en händelse alldeles nyligen in på bloggen och insåg att allt som stod där var precis som jag tycker! Briljant! (Kanske inte så förvånande när man betänker att det var jag som skrev det).

Nåväl. Jag måste se till att mina fans (alla nio) får vad de vill, så därför har jag beslutat att börja igen.

Inte utan problem dock. Eftersom man måste logga in med ett gmail-konto på denna bloggmotorn och jag, eftersom jag är paranoid, inte använder mitt riktiga konto så krävs det att man kommer ihåg sitt pseudo-konto.

Det gjorde jag inte, vilket fördröjde mitt återträde i bloggosfären (påminn mig förresten om att jag ska skalla alla som använder begreppet 'bloggosfären').

Till sist visade det sig att IE på min laptop kom ihåg mitt pseudo-username på gmail efter att jag gått igenom alfabetets bokstäver systematiskt. När det väl var klart var det bara att använda det universella slask-lösenordet så var jag back-in-business!

Sura nu inte för att jag inte hört av mig senaste tiden, utan var istället glad, säg emot, negga o bråka, för det är det jag tänker göra.