Woah de ska gifta sig!

Hoppas att ironin i rubriken framgick iaf lite.

Idag åt jag lunch på Östra Station av alla ställen. Schysst hål i rymd-tid-väven med 50-tals-stuk på inredning, husmans och gubbar som faktiskt vissa förmodligen tror att det verkligen fortfarande är the good ole fifties.

Innan jag gick upp och åt min Mannerströmming (fick senare googla vem fan Mannerström kan tänkas vara och det visade sig vara nån kock), så shoppade jag efter lite lektyr i form av kvällstidning. 

Jag borde inte köpa kvällstidningar, jag vet. Hela mitt jag föraktar denna hela-listan-av-farliga-födelsemärken-journalistik, men ibland faller jag till föga.

Dock inte idag. Idag var hela förstasidan på både A och E upptagen av två lyckliga ungdomar som bestämt sig för att slå sina säckar ihop.  Inte nog med det. Nånstans i häraden av sidorna 2,3 4, 5 , 7-16, mitten och två extra bilagor.

Det blev DN istället. Med bara typ fyra sidor av eländet.

Jag har extremt svårt att förstå hela dealen. De ska gifta sig. Good for them. Men mitt liv påverkas inte alls. Jag har inget intresse överhuvudtaget. 

Nu ska jag straffas månadervis med löpsedlar, tv-program, debatter där man funderar över om fanskapet ska få kallas prins eller inte. 

I don't give a fuck. Och ärligt talat så är de enda som drar nån nytta av det här den värsta sortens skitmedia som i vanliga fall har scoop som Amy Winehouse hudproblem, Britneys trosor och Arnolds gubbtuttar på nån strand.

Monarkin borde avskaffas. I alla fall om man tänker på den stackars ovetande ofödda blivande avkomman  som riskerar att få sin första fylla, första hångel, första misslyckade offentliga framträdande förevigat av vidriga gamar på Veckans Nu eller vad fan de kan tänkas heta.

Det bara underbygger min tes om att det värsta oket som kan tänkas läggas på en människa är kändisskap. 

Bloggtoppen korrumperar

Aaah. Har just tagit bort bloggtoppen-trackingen från sidan.

Ett steg på vägen i reningsbadet att frigöra mig från statistikens ok. Har tidigare varit inne fett många gånger och kollat hur många besök det varit. Också försökt luska i varför det gått bra en viss dag och försökt återskapa det genom att kommentera andra grejer på samma sajt som jag gjort då.

Vad trodde jag skulle hända? Det är ju för fan inget kommersiellt projekt - det är personlig terapi på ett offentligt plan.

Fast jag är fortfarande sucker för kommentarer - så pliiis, kommentera, uppmuntra, negga, skrik.

Between Topics

Har just insett att mitt behov att negga kanske sträcker sig utanför mitt yrkesliv.
Jag utvecklas uppenbarligen som människa - varför skulle inte min blogg få göra detsamma?

Det är bara att inse när man ser på mitt track record vad gäller nya inlägg - när inriktningen på bloggen är systemutveckling och relaterade problem och negg, så tröttnar jag. Och ärligt talat, vem fan tror jag egentligen är intresserad?

Inte sagt att det inte blir nåt mer utvecklings-negg, men meet the new me: jag kan negga om allt!

Dessutom är det slut på alla patetiska försök att hora till sig uppmärksamhet genom att kommentera på andra forum och cross-länka och sån skit.

De som hittar hit är de utvalda få och så ska det förbli.

Off Topic

Jag har blivit creationist. Jo, en av de där inskränkta jävlarna som tror att jorden skapades på sju dagar för 4000 år sen eller nåt.

Anledningen? Jo. Folk är så jävla fula.

Kolla själv på konsum, i tunnelbanan eller på lunch-restan.
Varenda en av de där skeva jävlarna med flyende haka, hängrövv och skepparkrans skulle alltså vara resultatet av 4 miljarder års sexuellt urval?

Smaka på det uttrycket 'sexuellt urval'. Efter fyra miljarder år borde vi för fan vara über-sexiga knullmonster. Men folk är fulare än stryk. Ergo - ingen evolution.

Istället - design. Fan vet hur intelligent dock.

Jag och Usama

WTF?!? Fett mycket uppmärksamhet på nine-eleven (graf från bloggtoppen.se). Kan inte vara ett bra tecken. Kanske är det mrpi som lurat hit folk (se kommentar på förra inlägget). Tack i så fall, mrpi.

Skönt att någon hjälper mitt gnäll vidare ut i världen.

Personalities del 3

OK, det jag nu beskriver kanske inte är så mycket en hel personlighet utan mer ett irriterande karaktärsdrag: att låta påskina att man hela tiden vet vad den andre skall säga.

Det är lite släkt med oskicket att ta äran för andras idéer, men här försöker man liksom få credit för nån annans idé redan innan man hört den, vilket är fett irri.

Scenario: Jag hade för ett tag sen kommit på en ganska briljant idé (jo, ibland händer det faktiskt!) för att fixa ett problem med buffring av meddelanden mot ett annat system - något som vi har haft en del problems med på senaste tiden.

Jag börjar dra idén för min kollega - låt oss kalla honom Greger (var kom det namnet ifrån?):

- Jo, Greger, jag tänkte att vi för att fixa problemet så kunde vi istället för att buffra alla...
- Ja! Jag vet vad du tänker säga!
- ...OK, jag tänkte vi dels kunde sätta ner TTL för....
- Precis, jag vet!
- ...och se till att vi bara buffrar...
- Ja just det!

Ok, ni ser mönstret. Vid det här laget har man liksom tappat sugen. Syftet är rimligen att få motparten att tro att alla möjliga idéer som nån annan kan tänkas komma med redan tänkts i Gregers mästerhjärna vid nåt tillfälle.

Nåväl. Häromdagen upprepar sig situationen. Jag ska dra en idé (om än inte lika briljant) om ett annat problem för Greger.

Skillnaden denna gång är att när han första gången avbryter mig och skriker att han vet vad som försiggår i min miniskula lilla patetiska hjärna, så synar jag bluffen:

-OK, Greger. Vad är det jag tänker säga?

Pinsam tystnad och nåt mummel om att "det är nåt med hummfrumm som vi...".

HA!

Nu kanske det dröjer innan han kör det tricket på mig i alla fall...

Mera Corporate Bullshit

Kom just på lite mer saker som jag hatar med corporate bullshit-sajter. De har ofta bilder på kostym/dräkt-klädda unga skrattande människor politiskt korrekt av alla raser. Makes me wanna puke.

Och så har de nästan alltid blått i loggan och bakgrund. Jag börjar allvarligt tro att det inte är på riktigt utan att det är Satan själv som ligger bakom.